Nu har det gått fem år. Fem år utan vare sig ordentligt badrum eller en tvättstuga. För tillfället huserar en silikontätad duschkabin, tvättmaskin, toalett och handfat i ett vanligt rum uppe och som tur är har farhågan för att något skulle springa läck inte besannats. Vi kan förstå att det låter konstigt, en barnfamilj utan ordentlig bad och tvätt!? Men bland det svåraste som finns med gamla hus är just hur man ska hantera en modern bekvämlighet som ett rum fullt med vatten. Var ska det ligga, på bottenplan med källare under, eller på övervåningen nära sovrummen? Vilket rum ska man förstöra? Var ska man tvätta? Behöver man ett klädvårdsrum? Plastmatta? Kakel och klinker? Nytt ultramodernt badrum som bryter av? Romantisk stil? 40-tals badrum? Tusen frågor som kräver noga överväganden när man handskas med gamla hus.

Men nu har vi äntligen satt igång med badrumsbygget! Det som till sist fick igång oss var barnen. Plask utanför kabinen, känslan av att behöva begränsa dom i sina badlekar fick oss att ta tag i det hela.

Vi har helt enkelt fått lov att bestämma oss. Till tvättstuga tänkte vi använda oss av samma lösning som de gjort för länge sedan på bottenvåningen, att dela av ett rum med en vägg parallellt med en innervägg. På det viset kan rummet fortfarande få vara ett rum, i vårt fall gästrum. Man behåller rumskänslan och det ursprungliga sexdelade planet. Man stänger inte av flödet mellan rummen. I den ena garderoben som då blir till tänkte vi ha en liten tvättstuga och nära och bra på motsatta sidan en gå-in-i-garderob.

Badrummet får ligga uppe, vilket inte är helt optimalt ut läckagesynpunkt, men den gamla rivna serveringsgången uppe får bli platsen. Att nyttja den redan förstörda serveringsgången, som dessutom inte har något kök bredvid sig, rubbar inte planlösningen. Det är nära sovrummen. Det ligger hyfsat centralt ut mot hallen. Det är trångt, 2,9 x 1,9 meter men det går. Det trånga utesluter det romantiskt luftiga badrummet med trägolv och ett badkar med lejontassar i mitten och tvingar fram mer av funktionalitet. Det kanske är bra. I den gamla serveringsgången får vi in dusch, toalett, handfat och faktiskt ett badkar för barnen. Men det får inte bli för funkis känner vi, ingen badhuskänsla. Det bryter för mycket mot huset. Så vi väljer att blanda lite. Något enkelt och mjukare som förhoppningsvis håller länge stilmässigt och som inte känns påklistrat. Mer om det sen när vi börjar närma oss slutfinischen.