Lägga ett kilsågat golv

Att lägga eget kilsågat golv
- på ett någorlunda smidigt sätt

Efter att ha lagt ca hundra kvadratmeter kilsågat golv så tänkte vi dela med oss av de val, enklare misstag och lyckokast som vi gjort. Hela projektet utgår från vårt sätt att se på renovering av gamla hus, vi tror på byggnadsvård men är inte fanatiska på något sätt. Vi vill behålla husets själ utan att förvandla huset till något slags museum. Moderna lösningar och snabba metoder har vi inget emot om de håller hög kvalitet och är funktionella. Oavsett allt så är det absolut viktigaste för oss att huset känns ärligt.

Kilsågat betyder att plankorna är kilformade, bredare i ena änden och smalare i den andra. Varje planka har olika bredd utifrån stockens förutsättning eftersom så mycket som möjligt av stocken utnyttjas, då blir toppändan av stocken automatiskt den smalare ändan. Golvplankorna läggs skavfötters så att man i slutändan hamnar någorlunda rätt och undviker att golvet blir solfjäderformat.

Syftet var alltså att få ett golv som passar in och känns genuint. Vi försöker få fram rätt känsla utan att överdriva den hantverksmässiga tidsödande biten. För oss innebar det dessa val och kompromisser.

• Färdighyvlade plank. Förr så handhyvlade men varje planka för sig. En handhyvlad planka är klart vackrare, man ser handhyvelns tag på ca en halv meter över hela plankan vilket ger en lite liv istället för en helt platt yta. Maskinhyvlade plank har dessutom inte helt sällan fula kuttermärken vertikalt över ytan, om man matat plankan för fort i förhållande till hur mycket planhyveln klarar av att avverka. Trots detta så väljer vi helt enkelt maskinhyvlade plank, vi har varken tid eller lust att handhyvla flera hundra kvadratmeter golv!

• Bara kantsågat, ospontat virke. I ett kilsågat golv blir varje planka blir unik och det är svårt för ett hyvleri att hyvla spont och not på plankor med olika bredd. Dessutom så anpassas varje plankas placering vilket gör det är omöjligt att i förväg bestämma på vilken sida sponten respektive noten ska vara, om man inte vill ha mycket spill vill säga. Vi valde att göra spont och lös fjäder själva på plats.

• Spikat uppifrån med ca 1m till 1,5 m mellanrum. Skallarna syns alltså uppifrån. Istället för handsmidd spik som kostar minst 15 kr styck så valde vi klippspik till nästan 1/5 av priset och med nästan samma karaktär.

Efter att ha fått ytterligare frågor om golvet så kommer här några tillägg:

• Hur mycket torkar en planka?
Krympningen beror på fuktigheten i plankan, så ju torrare plankan blir i förhållande till innan, ju mer krymper den. Alltså är krympningens storlek beroende på hur vältorkad golvplankan är från början och hur torrt det är där den hamnar. Dessutom är det så att den krymper mer ju torrare den blir, dvs att gå från 75 till 70% krymper inte plankan lika mycket som att gå från 15 till 10% (möbeltorrt). Sen beror det på vilket träslag det är, ek krymper mer än furu eller gran. På längden krymper plankan (från fuktmättad till 0% fukt) någon halvprocent, på bredden krymper den tyvärr 25 ggr mer.

Man kan mellan tummen o pekfingret säga att en planka som är 100 mm bred krymper ca 1,5 mm från 17% (sågverkstorrt) till 10 % (möbeltorrt). Sen varier inomhusfuktigheten lite beroende på var man bor och vilken årstid det är, räkna med någon halvmillimeter mellan sommar och vinter på en dm-bred planka. Våra golvplankor har krympt en hel del, de låg på ca 14% när vi fick dem. Vi valde att lägga in dem direkt och skruva fast, sen när det torkat ordentligt så drar man up skruvarna och slår ihop golvet. Det gäller att slå ihop det vid rätt tillfälle bara, man kan inte slå ihop dem helt när det är som torrast (vintern), för då trycker man ut väggarna eller så trycks någon planka upp när det sen blir sommar och fuktigare ute. Ett alternativ är att torka ner plankorna rejält innan man lägger det förstås.

• Ytbehandling
Vi kommer skura golvet, det gör golvet vitare efter hand men det tar lite tid. Furu blir lite mörkare och gulare än gran. Vill man ha vitare kan man kalka golven, det tror man att man gjorde förr men att det inte var särskilt vanligt. Alternativt lutar eller vitoljar man, men då pratar vi moderna metoder. Hur mycket det mörknar är för subjektivt att säga, men visst mörknar det. Testa själv genom att ta en nysågad furu/gran bit och lägg den i solen några månader i ett rum med sol.

• Var köper man plank?
Plank kan du med fördel köpa på din lokala bondsåg.

Arbetsbeskrivning

Först riktades långsidorna upp, bästa metoden var utan tvekan att snörslå. Då slipper man mäta och jäklas.

Sen var det bara att lägga ute en skena efter kritmärket.

Till en början försökte jag använda mig av plankan som den var med de redan grovsågade långsidorna, men det skulle jag inte gjort. De snitten var inte tillräckligt raka och det blev ordentliga glipor mellan plankorna. Försökte sen klyva på bordssågen men resultatet var vingliga snitt och en hel del urslag. Till slut så köpte jag en Festool Sänksåg med tillhörande skena, den var helt oumbärlig! En fintandad klinga gjorde snitten nästan helt perfekta, man behövde inte ens hyvla!

Plankan lyfts ner på golvet för att märka ut var man ska kapa kortändan. Eftersom man aldrig kapar i vinkel så måste man markera på båda sidorna.

Först märks den ena kortändan och sedan släpar man upp tjockplankan på bockarna igen för att kapa. Sen ner igen för att se att man sågat rätt och märka andra sidan och sen upp igen för att kapa den ändan. Sen ner igen för att se om det det hela duger. Sen upp igen för att fortsätta bearbeta plankan. Det här är ett ganska jobbigt moment, speciellt om man är ensam, men det var bara att bita i det sura äpplet. Försökte med flera genvägar som att märka och kapa allt samtidigt och att använda en smygvinkel för att slippa ritsa på båda sidor, men inget blev tillräckligt bra.

Tätvuxen furu, kärnsidan som är tåligast läggs uppåt. Det gör också att plankan kupar sig uppåt på mitten som i en båge, det är skönare att gå på än om den kupar sig som en skål och de vassa kanterna på brädan sticker upp. Helst ska man också ha årsringarna stående, det gör också att ytskiktet uppåt blir tåligare och plankan inte kupar sig så mycket.

Vi försökte med flera olika metoder för att göra en bra not. Till slut valde vi att köpa en billig men OK kexmaskin som vi förde längs med kanten och fräste ut en not i båda plankorna, för att sen lägga i en lös fjäder. Det funkade över förväntan och maskinen håller än efter hundra kvadratmeter, men lagren börjar bli lite trötta...

Även kanten frästes. Så är det inte på färdigspontat golv men det är en klar fördel, så ligger kortändan dikt utefter exempelvis frisen.

Spåret rensas på spån.

En lös fjäder gjord av tunnare plywood sätts i spåret på den planka man satte fast innan...

...och sen skjuter man in den nya plankan över den lösa fjädern, ibland behövdes slägga för att få ihop det hela.

En kort bit fjäder skjuts in vid kortändan.

Långa skruvar för att fästa plankan i reglarna under, men bara på ena långsidan annars riskerar man att plankan spricker om den torkar för mycket. Om ett år eller så när golvet torkat ihop och anpassat sig efter det här husets luftfuktighet så tas skruvarna ut och om springorna blivit för stora slår man ihop golvet. Sen spikar vi med synliga klippspik.

Tada! En färdig planka!

Bilder på vårt färdiga golv ser ni under det här blogginlägget.